Blogg - ingenting for mig?!
Blogg - ingenting for mig egentligen, har ju aldrig nagot intressant att skriva om, men jag forsker, tredje gangen gillt!
Idag har min dag skillt sig lite fran den vanliga vardagen - tanka sig! Sa min inte allt for vanliga dag startade med en tidig uppstigning och skjuts till Arlanda av mamma och bror. Farvalet blev en aning sorgligt, trots att jag bara ska vara borta 26 dagar.
Mitt plan till New York, for sedan vidare fard till Orange County lamnade Sverige klockan 9.10. Jag var orolig att jag skulle hamna bredvid nagon alldeles for social farbror, alldeles for tidigt pa morgonen, men sa blev inte fallet - bredvid mig hamnade tva killar i min alder. Varat forsta samtal handlade om vara mini-tv framfor oss. Ena killen ville lyssna pa musik, vilket inte fungerade for honom, men for mig, jag a andra sidan ville kolla pa CSI Miami som istallet inte fungerade for mig, men som fungerade for killen. Underbart tankte vi - 9 h pa ett flyg utan ljud till vad man nu an ville kolla eller lyssna pa! Nagra minuter senare fungerade dock allt alldeles utmarkt, tur. Det blev lite CSI-tittande tillsammans med Lasangen som serverades. Jag somnade efter maten och sov nog nastan tre timmar. Efter en stund var det dags for nasta matintag - jag flog med ett amerikanst bolag sa som mellanmal blev det chips och en varm ost- och kalkonmacka - inte helt forvanande! Jag somnade en stund till, sedan var det dags att fylla i visumdeklarationerna. Jag visste vad som gallde - adress var man ska bo den forsta natten ska noga vara iifyllt, killen bredvid mig ska nog verkligen tacka gudarna for att han, kort innan planet lyft imorse skrivit ner adressen dar han skulle sova forsta natten. Annars hade nog han varit kord!
Efter avstigningen borjade en helvetisk process - liknande scenerna i programmet, Granspoliserna pa Discovery (eller vad det nu heter). Jag blev en av "bovarna" som fick tas at sidan for utfragning. Det borjade redan i kon till forsta pass- och visumkontrollen. En bastant, kvinnlig granspolis stallde nagra simpla fragor, "Vad gor du i Usa?", "Hur lange ska du vara har?", "Vad jobbar du med hemma i Sverige?". Hon kollade pa mina visumdeklarationer och noterade ett stort R upptill pa dem, vilket jag tankte betydde att jag redan blivit fragad en massa fragor och skulle slippa sa manga senare vid nasta kontroll, men ack sa fel jag hade! Val framme vid den "riktiga" kontrollen dar de fotar en och tar fingeravtryck blev jag fragad samma fragor, och jag gav sjalvklart samma svar. Efter lite tvekande sa polisen "Can you please come with me?" Jag hamnade i ett vantrum bland de andra "bovarna". Jag satt verkligen och hoppades att killarna fran planet ocksa skulle komma dit sa jag slapp vara ensam (inget ont mot dem), och nagra minuter senare kom aven dom in i vantrummet. Haha! Efter en stund fick jag ga in i ett annat rum - de flesta gar bara fram till en disk, men jag verkade tydligen vara ett allvarligt fall sa jag fick ga in i ett rum och aterigen traffa pa den bastanta kvinnliga granspolisen. Hon stallde en rad olika fragor, IGEN - Vad ska du gora har? Vad jobbar du med? Vad har du for bankkort? Vad ar maxbeloppet att handla for pa ditt bankkort?, Ar ditt bankkort skrivet i din mammas namn? Ska du jobba i Usa? Jag sa att jag skulle hit for att halsa pa min morbror och hans familj, vilket jag ocksa ar har for, visserligen ar inte min morbror hemma och jag ska faktiskt jobba, men det ar ingenting de behover kanna till. :) Jag ska vara lite au pair for nagra veckor. :) Polisen ringde till och med Marya, min morbros fru for att fa bekraftat att det var hos dem jag skulle bo. Efter manga om och men fick jag iallafall till slut lamna rummet, det verkade dock dyrt for polisen att bjuda pa ett leende aven fast jag forsokte vara trevlig. Jag gick och plockade upp bagaget som jag var tvungen att checka om, sedan var det dags for den sista passkontrollen innan jag fick lamna terminalen. Aven dar blev bade jag och killarna aterigen utfragade med samma fragor, men efter mina fiffiga svar blev jag godkand att komma in i landet. Pa riktigt godkand! Och det gladjer mig att poliserna som fragade ut oss sista gangen fick skall av sin chef for att dom fragat ut oss en gang for mycket! Jag har nog nastan aldrig kant mig sa liten som idag (och da menar jag inte fysiskt :) ) Men jag kan iallafall vara nojd over att vara en erfarenhet rikare!
Killarna skulle ta taget in till Manhattan och fragade om jag ville folja med, vilket jag sjalvklart var sugen pa da jag hade 4 h att doda innan nasta flyg. Men med mitt sunda fornuft valde jag att tacka nej till erbjudandet for att istallet stanna pa flygplatsen, jag lovar att jag skulle missat planet annars - typiskt mig att det hander nat!
Nu sitter jag pa flygplatsen i New York, mitt plan vidare till Orange County avgar om 2,5 h. Runt omkring mig sitter hungriga amerikaner, och jag overdriver inte om jag sager att varenda en ater nagon typ av snabbmat. Det ar nog nastan det enda som finns har pa flygplatsen. Jag har sjalv kopt mig en pepsi och en jordgubbsmunk, smarrigt! Ska nog alldeles snart ga och kopa mig en I-love-NY-tshirt - jag har iallafall varit pa New Yorks flygplats, och det kan ingen ta ifran mig :) Sedan vantar en 6 h resa till Orange County, da blir det nog slagg for hela slanten, borjar kanna mig lite sliten.
Vi hors nar jag kommer fram! Hoppas pa sol imorgon sa att jag kan battra pa brannan lite. :)
Och JA - inlagget ar publicerat efter att jag skrev det. :)
Pusskram
Idag har min dag skillt sig lite fran den vanliga vardagen - tanka sig! Sa min inte allt for vanliga dag startade med en tidig uppstigning och skjuts till Arlanda av mamma och bror. Farvalet blev en aning sorgligt, trots att jag bara ska vara borta 26 dagar.
Mitt plan till New York, for sedan vidare fard till Orange County lamnade Sverige klockan 9.10. Jag var orolig att jag skulle hamna bredvid nagon alldeles for social farbror, alldeles for tidigt pa morgonen, men sa blev inte fallet - bredvid mig hamnade tva killar i min alder. Varat forsta samtal handlade om vara mini-tv framfor oss. Ena killen ville lyssna pa musik, vilket inte fungerade for honom, men for mig, jag a andra sidan ville kolla pa CSI Miami som istallet inte fungerade for mig, men som fungerade for killen. Underbart tankte vi - 9 h pa ett flyg utan ljud till vad man nu an ville kolla eller lyssna pa! Nagra minuter senare fungerade dock allt alldeles utmarkt, tur. Det blev lite CSI-tittande tillsammans med Lasangen som serverades. Jag somnade efter maten och sov nog nastan tre timmar. Efter en stund var det dags for nasta matintag - jag flog med ett amerikanst bolag sa som mellanmal blev det chips och en varm ost- och kalkonmacka - inte helt forvanande! Jag somnade en stund till, sedan var det dags att fylla i visumdeklarationerna. Jag visste vad som gallde - adress var man ska bo den forsta natten ska noga vara iifyllt, killen bredvid mig ska nog verkligen tacka gudarna for att han, kort innan planet lyft imorse skrivit ner adressen dar han skulle sova forsta natten. Annars hade nog han varit kord!
Efter avstigningen borjade en helvetisk process - liknande scenerna i programmet, Granspoliserna pa Discovery (eller vad det nu heter). Jag blev en av "bovarna" som fick tas at sidan for utfragning. Det borjade redan i kon till forsta pass- och visumkontrollen. En bastant, kvinnlig granspolis stallde nagra simpla fragor, "Vad gor du i Usa?", "Hur lange ska du vara har?", "Vad jobbar du med hemma i Sverige?". Hon kollade pa mina visumdeklarationer och noterade ett stort R upptill pa dem, vilket jag tankte betydde att jag redan blivit fragad en massa fragor och skulle slippa sa manga senare vid nasta kontroll, men ack sa fel jag hade! Val framme vid den "riktiga" kontrollen dar de fotar en och tar fingeravtryck blev jag fragad samma fragor, och jag gav sjalvklart samma svar. Efter lite tvekande sa polisen "Can you please come with me?" Jag hamnade i ett vantrum bland de andra "bovarna". Jag satt verkligen och hoppades att killarna fran planet ocksa skulle komma dit sa jag slapp vara ensam (inget ont mot dem), och nagra minuter senare kom aven dom in i vantrummet. Haha! Efter en stund fick jag ga in i ett annat rum - de flesta gar bara fram till en disk, men jag verkade tydligen vara ett allvarligt fall sa jag fick ga in i ett rum och aterigen traffa pa den bastanta kvinnliga granspolisen. Hon stallde en rad olika fragor, IGEN - Vad ska du gora har? Vad jobbar du med? Vad har du for bankkort? Vad ar maxbeloppet att handla for pa ditt bankkort?, Ar ditt bankkort skrivet i din mammas namn? Ska du jobba i Usa? Jag sa att jag skulle hit for att halsa pa min morbror och hans familj, vilket jag ocksa ar har for, visserligen ar inte min morbror hemma och jag ska faktiskt jobba, men det ar ingenting de behover kanna till. :) Jag ska vara lite au pair for nagra veckor. :) Polisen ringde till och med Marya, min morbros fru for att fa bekraftat att det var hos dem jag skulle bo. Efter manga om och men fick jag iallafall till slut lamna rummet, det verkade dock dyrt for polisen att bjuda pa ett leende aven fast jag forsokte vara trevlig. Jag gick och plockade upp bagaget som jag var tvungen att checka om, sedan var det dags for den sista passkontrollen innan jag fick lamna terminalen. Aven dar blev bade jag och killarna aterigen utfragade med samma fragor, men efter mina fiffiga svar blev jag godkand att komma in i landet. Pa riktigt godkand! Och det gladjer mig att poliserna som fragade ut oss sista gangen fick skall av sin chef for att dom fragat ut oss en gang for mycket! Jag har nog nastan aldrig kant mig sa liten som idag (och da menar jag inte fysiskt :) ) Men jag kan iallafall vara nojd over att vara en erfarenhet rikare!
Killarna skulle ta taget in till Manhattan och fragade om jag ville folja med, vilket jag sjalvklart var sugen pa da jag hade 4 h att doda innan nasta flyg. Men med mitt sunda fornuft valde jag att tacka nej till erbjudandet for att istallet stanna pa flygplatsen, jag lovar att jag skulle missat planet annars - typiskt mig att det hander nat!
Nu sitter jag pa flygplatsen i New York, mitt plan vidare till Orange County avgar om 2,5 h. Runt omkring mig sitter hungriga amerikaner, och jag overdriver inte om jag sager att varenda en ater nagon typ av snabbmat. Det ar nog nastan det enda som finns har pa flygplatsen. Jag har sjalv kopt mig en pepsi och en jordgubbsmunk, smarrigt! Ska nog alldeles snart ga och kopa mig en I-love-NY-tshirt - jag har iallafall varit pa New Yorks flygplats, och det kan ingen ta ifran mig :) Sedan vantar en 6 h resa till Orange County, da blir det nog slagg for hela slanten, borjar kanna mig lite sliten.
Vi hors nar jag kommer fram! Hoppas pa sol imorgon sa att jag kan battra pa brannan lite. :)
Och JA - inlagget ar publicerat efter att jag skrev det. :)
Pusskram
Kommentarer
Trackback
