Nu ska jag ta ett långt bad!

Som en anonym kommentator skrev; man drar ut på krogen, festar, eller träffar vänner o familj, skööön hemmabiokväll... framför idol eller någon bra film... det finns massor man kan göra kära du.

---

Lite av det blev det igår. Ingen alkohol och ingen krogrunda dock. Efter handbollsmatchen åkte jag och Ronya till Flygis och laddade upp med lite smarrigheter, sen blev det idol och ett avsnitt Melrose Place. Mer än så hann jag inte förrän Jonas, som hamnat på fel fest, ville ha hämtning i Uppsala. Hittade honom lutandes mot ett staket, lite väl upptagen med sin mobil, jag både tutade och skrek flera gånger innan han fattade att det var jag. Ja, han var aningen berusad. Väl hemma somnade vi båda på två sekunder.

---

Vaknade runt elvatiden imorse, av att mamma väckte mig. Hon hade köpt med sig finfrukost - tackar jag inte nej till! Jag funderar över vad kvällen har att erbjuda. Förhoppningsvis något kul. Just nu är jag för trött för att vara sugen på annat än en filmkväll, men jag piggnar väl till snart.

Det är löning och jag borde vara glad. Iallafall gladare. Problemet är att det är fredag, fredagar är bra och jag vill inte slösa bort den med att inte göra någonting. Titta på handboll räknas som att göra ingenting, även fast killarna är duktiga.

Är det verkligen tillåtet att vara så snygg som Ashley Olsen?

Med ett glas vin i handen och en utsikt att döda för.. Då livet är som mest underbart!

!

When're you guys coming back to play?

CA misses you

---

And I miss CA!

Vaken! Jag måste städa upp här hemma. Efter det blir det ett besök hos farmor som behöver hjälp med att betala räkningar. Vad kvällen har att erbjuda visar sig, antingen myskväll med idol och någon film, eller en klassisk "det-är-löningshelg-utgång". Just nu lockar soffan mest, och utgång imorgon istället. Jag får se, hur som helst blir det iallafall titta på handboll, Rimbo - Djurgårdshofs IK.

Veronica Karlebo den 24 september kl. 23:52
du, mina tårar sprutar nu, de svider i ögonen som fan, läste ditt inlägg på din blogg om glassbilen, skrattar så mkt, förstår att de var tungt för dig.. men en sådan historia sen :D du e sååå söt...

---

Det jag menar med att ge andra skratt och att göra mina läsare nöjda!

Den kortaste tiden jag haft ett jobb är en dag. Jag jobbade som glassförsäljare för Hemglass. För att få det jobbet var jag på intervju, jag provjobbade två gånger genom att åka med en redan "utbildad" glassförare, sen var jobbet mitt. Det lät i mina öron som ett ganska soft extrajobb; glida runt i glassbilen, spela trudelutten (som jag numer hatar) tre gånger vid varje stopp och sälja glass till glada glassätare.

Jobbet visade sig för mig vara allt annat än soft, första och sista arbetsdagen var seriöst en av de mentalt jobbigaste dagarna i mitt liv.

Första arbetsdagen var en lördag. Jag åkte upp till Glassbilsgaraget tidigt på morgonen, fick höra var min tur skulle köras - Ljusterö. Okej, fine! Packade in de glassorter som saknades i bilen, provade Hemglassignalen och sen gav jag mig i väg. Värt att nämna är att bilen faktiskt är stor, och saknar backspegel i mitten. Vägen fram till färjan och resan med färjan gick bra, men efter att ha kört i land på Ljusterö gick fanimej nästan ingenting rätt. Kartan, - ingen gps här inte, jag fick använda mig av var en dålig hitta.se-karta. Ljusterö består av en stor väg, resten är småvägar som saknar namn. Ca 120 stopp skulle göras, det vill säga att kartan bestod av 120 prickar och massa småvägar.

Det första jag fick göra efter att ha kört i land på ön var att stanna och fråga en man var på kartan jag befann mig, det visade sig att jag befann mig på helt fel sida mot vad jag trodde. Perfekt! Jag körde till utgångspunkten och började mitt lilla glassförsäljaräventyr. Fram till stopp 30 gick allt bra, förutom en påbackad brevlåda. Sedan började allt strul. Efter en vändning på en trång vändplats mitt i skogen var glaset på höger bakljus trasigt och en stor repa på sidan av bilen var ett faktum. Sånt som händer tänker jag, och körde vidare. Ljusterö är inte gjort för att ha en glassbil körandes där, åtminstone inte om jag ska köra. Vägarna är dåliga och smala. Efter att ha kringlat mig fram på vägarna fick jag syn på några relativt stora kartonger på vägen. Min första tanke var; Vem har kastat kartonger mitt på vägen?, min andra tanke var; Oj, det är min glass. Panik! Parkerade bilen längs vägkanten, snabbt in med kartongerna i skåpen, där jag också upptäckte att en hylla i bilen gått sönder. Jaja, bara att köra vidare. Kring prick 80 på kartan tog det stopp, jag hittade inte 30 följande prickar, jo självklart på kartan med inte i verkligheten, de fanns fan inte, så efter en timmes letande gav jag upp de stoppen. Vilket alltså betydde att ca 20 människor blev utan sin glass den dagen. Jag körde vidare, i fokus på att åtminstone hitta de 10 sista stoppen, tror jag hittade typ hälften. Efter den sista sålda glassen vid det sista stoppet kom tårarna, efter att ha blivit medveten om att ännu fler lampor gått sönder - alla tre på sidan av bilen, och att avlastningshyllan i bak på bilen hängde med endast en skruv. "Jag är sämst i hela världen!"

Jag försökte desperat få tag på chefen hela vägen tillbaka till garaget, han hade nog ett tjugotal missade samtal den kvällen.

Väl tillbaka i garaget skulle jag räkna pengarna. Jag fick räkna om flera gånger, då jag var så arg, ledsen, frustrerad och okoncentrerad. Hemglass gick nog mer back än plus den dagen genom att ha mig som försäljare. Jag hade dessutom betalat för en påse glass jag skulle ha med mig hem, men som jag glömde mitt i all frustration. Har aldrig varit så skönt att komma bort från en arbetsplast som när jag åkte där ifrån. Men samtidigt var ångesten enorm, då en ny arbetsdag redan kommande dag väntade. Men aldrig att jag tänkte köra glassbil igen!

Jag ringde min chef tidigt dagen efter, eftersom han inte svarat på kvällen.

- Hej, det är Johanna!
- Hej!
- Jo, eh, jag kan inte jobba idag. Jag är "sjuk".
- Okej.
- Och juste, bilen gick ju sönder en del igår.
- Jo, jag såg det, nästa gång du backar kan du ju tänka på "det-här-och-det-här".
- Eh, ja, men jag tror inte jag vill jobba mer, det var inte nåt för mig.
- Okej, men då fixar vi en ersättare för dig!

Hjärtat lättat..

---

Min historia har gett många skratt! Dagen var hemskt, men absolut värd, när man nästan kan skratta sig lycklig åt storyn såhär i efterhand.


Det är inte min bil, så det hade kunnat gått värre..

Så här kan det inte fortsätta, då ger jag upp!

En natt med halvbra sömn och en dag på jobbet, framför en dator i åtta timmar resulterar lätt i huvudvärk. Proppade just i mig några alvedon. Väntar på att potatisen ska koka klart så att jag kan steka mig några fiskpinnar. Sen är middagen klar! Kan inte råför det, men jag är verkligen förtjust i fiskpinnar.

Ikväll blir det träning, hoppas att foten har fått den vila den behöver. Den gör fortfarande ont, men känns stabilare.

Mitt usb-minne med alla gamla bilder från vår gamla dator är borta. Om inte det är panik, så säg?!

Jag gillar inte att sitta hemma när det egentligen är träning. När jag var ute och sprang idag kändes foten inte hundra, och jag vet att det är bättre att vila den än att gå och träna med risken att "slå upp den", nu när den är som klenast. Jag sitter hellre vid sidan av en träning om man ändå inte kan gå in helhjärtat. Att träna med halvfart känns värdelöst.

Nu har jag varit ute på en joggingtur. Sprang 30 minuter i ett lagom tempo. Jag undrar vad som ger bäst kondition, en kort runda i ett högt tempo eller en längre runda i ett långsammare tempo?

För att snabbt förbättra konditionen krävs effektiv konditionsträning. För att effektivt förbättra konditionen krävs att man tränar och att följande två kriterier är uppfyllda :

1. Träningsaktiviteten måste involvera många och stora muskelgrupper så att ett stort syrebehov skapas. Detta sätter press på hjärtats pumpförmåga och därigenom skapas en effektiv konditionsträning. 
2. Intensiteten i träningen måste hållas relativt hög för att uppnå god effekt. Man skall uppleva träningen jobbig och intensiv. Intervallträning.

http://www.concept2.se/default.asp?svrodd=visakategori&kategori=Tr%C3%A4ningstips&id=75

Nej, nu har jag suttit här alldeles för länge. Dags att plocka ur diskmaskinen och sen en joggingtur på det.

---

Har hittat en utbildning som kanske kan passa mig;

Internationell resekonsult

Utbildningen är en Kvalificerad Yrkesutbildning och genomförs i nära samarbete med Resebyråbranschen. Avslutad utbildning ger också TRAC (Travel academy) diplom som är en kvalitetsstämpel bland resebranschutbildningar.
Utbildningen leder till anställningsmöjligheter vid resebyrå, flygbolag eller annan researrangör.

Ur kursinnehållet:

Amadeus bokningssystem
Resebyråkunskap
Resegeografi med destinationskunskap
Säljteknik
Branschjuridik
Ekonomi
Marknadsföring
Branschengelska
Travelmanagement

Det finns möjlighet att komplettera med IATA certifiering i anslutning till utbildningen.

28 veckors ”Lärande i arbete” (praktik) på resebyrå fördelat på 3 perioder under de 2 åren.

---

Klart värt att fundera på!

Jag får lite panik! Okej, det är skönt att kunna sova hur länge man vill på morgonen och att kunna äta sin frukost i lugn och ro, för att sen slå på datorn och läsa i genom alla bloggar i favorit-listan och lite där till, kika in på facebook för att se om något spännande hänt (som det nästan aldrig har), slå på tv:n och slötitta, men sen då? Sen när man gjort alla dessa grejer då? Ja då kan man läsa alla bloggar igen, och om man har tur har någon uppdaterat (!), och kanske är det något bättre på tv än "Hem till gården" på någon annan kanal?

Yes, you get it! Det stavas P-A-N-I-K! Jag vill ha något att göra. Jag vet, jag kan ge mig ut på en joggingtur, men inte det jag menar - jag vill ha mer jobb och jag vill skaffa mig en utbildning. Det ska jag också! Men detta år kommer se ut såhär (jobb, handboll, ledig, ledig, handboll, handboll, jobb, ledig, handboll). Men så är det. Så länge jag har handbollen är jag fast här. Det får jag acceptera, jag får se detta år som ett år i sparningenstecken, och att jag blir några erfarenheter rikare genom att spela elithandboll.. Men när handbollen är slut, i mars måste jag göra mina planer till verklighet.

          Mina tankar;

• Jag ska försöka lägga undan så mycket pengar jag kan under detta år
• Jag läser, numer varje dag på Internet om utbildningar
• Vad vill jag utbilda mig till? Sjuksköterska? Ekonom? Grafisk designer?
• Grafisk designer lockar mest - men får man jobb, då konkurrensen är så hård?
• Var vill jag plugga? Sverige lockar inte, men studerna i Sverige är betydligt billigare än i typ Australien, USA.
• Vill jag fly landet? Svar; JA!
• Vill jag ha en utbildning på 2 eller 3 år?
• Jag vill egentligen resa mer innan jag återigen slår mig ner i skolbänken.
• Har insett att backpacking inte är riktigt min grej, ändå vill jag backpacka i Sydostasien - Thailand, Bali, Laos?
• När ska allt hinnas med?

Mycket som måste planeras väl. Många tankar som måste bli klarare. Jag beundras dem som vågar ta steget och besluta sig. Jag är så himla rädd att göra fel val. Men jag tror mycket har att göra med att man måste våga misslyckas. Och det gäller mig med - jag måste våga misslyckas, för att lyckas!

Bion var bra. Inte lika bra som "Män som hatar kvinnor", men bra. Jag har inte läst någon av böckerna så jag har inte så mycket att bli besviken över. Absolut sevärd!

Jag gillar Rihannas jeans.